Foto; wpaphotomotorsport, pixabay
Att någon gång själv få ratta en riktig rallybil har ju varit en dröm jag haft i många år, speciellt när jag var yngre. Då, på den tiden, fanns det inte såna “upplevelseföretag” som det finns idag. Som säljer in rallypaket och mycket annat i form av presenter och där man får lära sig hur man rattar en rallybil på grusbana, med hjälp av en erfaren instruktör. Jag kände inte heller någon rallyförare förutom alla de kompisar som ägde en bil och som “trodde” att de var rallyförare. Som nybliven förare med färskt körkort var min första bil en “djungeltrumma”. Alltså, en Saab 96. Den lät som om man hade stoppat in en trumslagare under huven. Eftersom jag körde detta märke var ju min stora förebild, Erik Carlsson, eller “Carlsson på taket”, som fick detta smeknamn för att han vid fick han vid SM-tävlingen “Sörmlandsrundan”, åkte av vägen och bilen rullade över på taket. C-G Hammarlund startade efter honom och såg eländet när han passerade. Vid den efterföljande kontrollen frågade funktionären efter Carlsson som borde ha kommit. Hammarlund svarade “Vilken Carlsson? Menar du Carlsson på taket?”
En annan förebild var Per Eklund som räknas som en av Sveriges främsta rallyförare genom tiderna, tillsammans med andra legendarer som Ronnie Peterson, just nämda Erik ”Carlsson på taket”, Björn Waldegård och Stig Blomqvist. Eklund, som för många är mer känd som bara ”Pekka”, skulle under sin karriär bland annat tävla i rally, backe, racing och rallycross, och var i och med det vad som kallas för en multiförare, något som var vanligt inom den klassiska skolan av tävlingsförare.
I rally gäller en enda regel; Snabbast i mål vinner! Man startar en och en och vägarna är avstängd för allmänheten, allt annat hade varit tämligen livsfarligt. Liksom säkerhetsbur i bilen, minst fyrpunktsbälten, brandsäkra kläder och hjälm. Bra säkerhetsprodukter hittar man på racepart.nu.
Rallycrossen är en annan sport fylld av action. Det handlar också om korta lopp, i regel med sex bilar i varje vilket gör att starten är viktig. Kanske rent av det allra viktigaste, för banorna är sällan mer än 1200 meter långa och förarna har bara tre varv på sig innan målflagg. Rallycrossen är skidsportens skicross där det efter den asfalterade startrakan väntar lätt kuperad terräng där banan vindlar fram med omväxlande grus och asfalt som underlag. Omkörningar förekommer, och viss plåtkontakt, men ingen vill släppa någon konkurrent före sig och banan är ofta smal så det är tufft att komma om.
Foto; WerbeFabrik, pixabay
Folkrace eller som det heter på norska; “bilcross” är en hyfsat billig sportgren för de tävlande. Det har jag testat ett antal gånger och haft lika roligt varje gång. Här kan man låtsas att man är en rallyförare. En riktigt dålig sådan för bilarna är ofta rena skrotet efter man kört dem. Här är det till skillnad från rallycross, där lite plåtkontakt är tillåten, rena rama “Närkontakt av tredje graden” med plåtskador i princip överallt. Men kul är det! Självklart är säkerheten rigorös med skyddsbur och all säkerhet man kan tänkas behöva.
