Foto: Carl-Johan Utsi

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap, med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet, och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. Landskapet har formats i samspel med en levande samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel. År 1996 utsåg UNESCO Laponia till världsarv för både sin kultur och sin natur. Ett område så unikt att det är viktigt för hela mänskligheten att skydda och bevara det för kommande generationer. Laponia är ditt, vårt och världens arv. Fyra av Sveriges 29 nationalparker ligger i Laponia. Det är Sarek, Padjelanda/Badjelánnda,Muddus/Muttos och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalparker. Dessutom omfattar världsarvet naturreservaten Sjávnja och Stubbá, samt områdena Tjuoldavuobme (Tjuoltadalen), Ráhpaäno suorgudahka (Látjávrredeltat) och Sulidälbmá. Tillsammans täcker de stora skogarna, fjällen och de vida myrarna 9 400 kvadratkilometer inom Jokkmokks och Gällivares kommuner.

Nationalparker
Padjelanta/Badjelánnda
Frodigt och rikt
Padjelanta/Badjelánnda är Sveriges största nationalpark. Nationalparken ligger mellan Sareks dramatiska toppar och dalar och de norska gränsfjällen. Namnet på området är samiskt och betyder ”det högt belägna landet”. Här finns mjukt formade fjäll och mycket rik växtlighet på kalkhaltig mark. I nationalparken kan du hitta mer än 400 olika växtarter. Markerna är sommarbetesland för samebyarna Tuorpon, Jåhkågaska tjiellde och Sirges. I de tre stora sjöarna Virihávrre, Vásstenjávrre och Sáluhávrre i väster finns stabila stammar av röding och öring som ger ett generöst skafferi för de som bor här.

Foto: Carl-Johan Utsi

Sarek
Trånga dalar och höga toppar
I Sarek finns sex av Sveriges tretton högsta fjäll och nästan 100 glaciärer. Det är krävande att här och många bäckar kan vara svåra att ta sig över. Det finns varken markerade leder eller övernattningsstugor.
Nationalparken är känd för sina stora älgar och de många rovdjuren. Renarnas vandringar har ristat in stigar i de frodiga dalbottnarna. Här betar samebyarna Sirges, Jåhkågaska tjiellde och Tuorpon sina renar sommartid. Det är viktigt att inte skrämma renarna. Om du kommer i kontakt med en flock så håll dig stilla. Sätt dig och vänta på att renarna passerar eller gå runt de betande djuren för att inte störa.

Foto: Carl-Johan Utsi

Muddus/Muttos
Gamla skogar och stora myrar
Muddus/Muttos nationalpark är de gamla skogarnas och de stora myrarnas land. Nationalparken inrättades och består av 493 kvadratkilometer skogs- och myrlandskap. Muddus/Muttos är sommarbetesland för Gällivare skogssameby och vinterland för Unna tjerusj och Sirges. Tillsammans med naturreservaten Stubbá och Sjávnja bildar nationalparken landets största sammanhängande myrland. Leden Muttosbálges går igenom stora delar av området och stugorna i är öppna året om.

Foto: Carl-Johan Utsi

Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke
Urskog och fjällmassiv
Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke blev utsedd till nationalpark 1909. Nationalparken är en av Europas första. Här finns fjällhedar, glaciärer, gröna fjällbjörksluttningar och tallurskog. Nationalparken är betesland för samebyarna Sirges och Unna tjerusj. Den relativt snöfattiga och blockiga terrängen är också hem för många rovdjur. De fem mäktiga fall som tidigare dånade ner i sjön Láŋas var en enorm turistattraktion och gav nationalparken sitt namn. Vid dämningen av sjösystemet försvann fallen. Nationalparkens gränser ritades om så att dammar och kraftverk hamnade utanför. Regleringsmagasinet Áhkkajávrre delar området som i norr avslutas med den djupa Dievssávágge, känd som Sveriges vackraste dalgång. Bilvägen in gör Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke till ett av världsarvet Laponias mest besökta områden. Stuor Muorkke betyder ”landet mellan två sjöar”.

Naturreservat
Sjávnja
Urberggrund och gammelskogar
Naturreservatet Sjávnja rymmer landskapstyper från högfjäll i väster till landets största myrmarker i öster. Här finns urberggrund som är över 2 miljarder år och gammelskogar av gran och tall. Under maj och juni finns här fler än 150 fågelarter. De bor i varmare länder på vintern men återvänder hit där de lever skyddade och har gott om mat. Om du är uppmärksam kan du se sångsvanar, änder, vadare, örnar eller pilgrimsfalkar. Under vår och höst betar samebyarna Unna tjerusj och Bastes renar på de vidsträckta myrarna.

Stubbá
Lågfjäll och våtmark
Stubbá ligger som en bro mellan det väldiga naturreservatet Sjávnja och Muddus/Muttos nationalpark. Här finns en arkipelag av skogsholmar, urskog, lågfjäll och tallbackar utspridda över en enorm våtmark. På bergssluttningarna finns barrskog och högre upp kring topparna ligger bårder av fjällbjörkskog. Gammelskogen i Stubbá utgör fint rastbete samebyn Unna tjerusj renar eftersom det finns gott om den eftertraktade hänglaven. Snötäcket i april oftast är tjockt och bär renen. Hänglaven i trädens grenar är då åtkomlig för djuren. Förekomsten av hänglav är viktig under den här tiden eftersom renen inte kommer åt den markväxande laven.

Foto: Carl-Johan Utsi

Naturum Laponia – Porten till världsarvet

Naturum Laponia är besökscentrumet för hela världsarvet. Här berättar bi hela vår historia. Kom hit för att lära dig om vad Laponia är och varför det här området är ett världsarv. Lär känna fjällen, skogarna och myrarna. Följ årstidsväxlingarna och få insikt i varför renen står mitt i den samiska kulturen. Naturum Laponia invigdes i september 2014. Det här är porten ut till fyra nationalparker, två naturreservat och nio samebyar. Du får lära dig mer om allt det här, men inte minst får du en ingång till hur du ska upptäcka det 9 400 km2 stora världsarvet på egen hand. Varje plats bär på minnen. Under ditt besök lämnar du också ditt och blir en del av Laponia.

Foto: Jann Lipka

Varmt välkommen att upptäcka vårt världsarv.
Platsen för naturum valdes av samebyn Unna tjerusj. Lokalbefolkningen gav sitt samtycke till placeringen och det är en plats där verksamheten inte kommer att störa rennäringen.

Allt det här och lite till
Utställning. Café. Guidningar. Turer. Butik. Bildspel. Stigar. Barnaktiviteter. Experimentverkstad.
Så här hittar du
Naturum ligger på udden Viedásnjárgga i Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalpark. Platsen är mest känt som Stora Sjöfallet, men Viedás eller Stuor Muorkke är de samiska namnen för området. Från det att du har svängt av från väg E45 strax norr om Porjus är det 92 km till naturum.
Kontaktuppgifter
Växel Laponiatjuottjudus
Växel: +46 (0)971-55 500
Naturum Laponia
Tel: +46 (0)973-220 20

www.naturumlaponia.se
www.facebook.com/naturumlaponia

Upplev bygdens äldsta bevarade gård på ursprunglig plats, i vacker kulturmiljö.

Vandra runt i stugorna på gården och få en inblick i hur människor i generationer levt och verkat här ända fram till 1954. Här finns museum med trä, järn, textil och mycket mer. I värdshuset kan man avnjuta välkomponerade luncher, middagar eller fika tillagade med mycket kärlek. I gårdsbutiken finner du till exempel ekologiska och närproducerade delikatesser, hantverk från bygden och unika inredningsdetaljer.

Vill man spendera tid i naturen bjuder Ingeborrarp på fantastiska grönområden som man kan njuta av. Man kan hyra en cykel och ta sig runt med eller helt enkelt strosa runt och lyssna till tystnaden. För barnens skull finns här allt från hästar till naturlekplatser – ingen behöver ha tråkigt på Ingeborrarp. Dessutom står vi värd för hantverkskurser, musikunderhållning, högtidsfirande och mycket mer.
Varmt välkomna!

Läs mer på http://ingeborrarp.se

Adress
Ingeborrarp 406, 28691 Örkelljunga, Skåne

Nu en ny utställning igen på “Sveriges roligaste museum – Åbergs museum!

Klicka på affischen nedan så kommer du till den!

Öppettider
Måndag – söndag kl 11.00-16.00
Fredagkvällar under sommaren har restaurangen ävenöppet kl 18.00-22.00 (tapas).
Vi har alltid stängt på midsommarafton, midsommardagen, julafton, nyårsafton och nyårsdagen. Övriga dagar är det öppet, året om.

Fotograf/Källa Martin Nordström

Armémuseums julklapp till alla Stockholmare: fri entré hela december

Vi slår på stort och bjuder på inträdesavgiften under december månad. Ta chansen att upptäcka ett spännande historiskt museum mitt i city.

Visningar varje dag

Pest och kolera, krigsgrytor, stormaktstid, bomber och granater. Varje dag 13.00 kan du följa med på en guidad visning – utan extra avgift. Se nedan för de olika visningarnas teman.

Extra mycket öppet

Under årets sista månad har vi dessutom extraöppet varje måndag. Har du svårt att komma ifrån jobb eller studier under våra öppettider? På tisdagkvällar har vi öppet längre, ända fram till 20.00.

Familjeaktiviteter

På lördagar och söndagar under december kan du möta livs levande personer ur det förflutna på museet. Du kan också göra ditt eget vykort med motiv från det turkiska tältet. Tältet togs som krigsbyte av Karl XII på 1700–talet och finns nu utställt på museet. Skriv en julhälsning och posta det i fältpostlådan!

Ryska visningar

Under jul och nyår har vi specialvisningar av våra utställningar på ryska, se hemsidan nedan för mer information.

Det här är Armémuseum

Armémuseum är ett historiskt och dagsaktuellt museum som skildrar Sveriges historia från vikingatid till nutid med betoning på militärhistoria. Dramatiska scenerier i full skala gestaltar viktiga händelser i svensk historia och spännande föremål visas i modern tappning. De permanenta utställningarna speglar människan och hur vi påverkas i krig, de tillfälliga utställningarna belyser dagsaktuella ämnen.

I museets samlingar finns vapen, uniformer samt 5 000 troféer framförallt från 30-åriga kriget. Trofésamlingen är unik och ingår i ett internationellt kulturarv. Till Armémuseum hör ett arkiv och bibliotek.

Armémuseum ligger på Riddargatan 13, centralt i Stockholm.

Hemsida; http://www.sfhm.se/

Facebook; https://www.facebook.com/armemuseum

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Jill Greenberg
Works 2001-2011
13 december – 9 februari 2014

Den amerikanska konstnären och fotografen Jill Greenberg utvecklade sitt konstnärskap under den digitala revolutionens barndom. Livet som konstnär och fotograf förändrades radikalt 1990 i och med Photoshop 1.0. Mjukvaran har satt en tydlig personlig prägel på hennes konstnärskap och sätt att använda måleriska kvaliteter i sitt uttryck.

Greenberg började fotografera när hon var nio år gammal och har sedan mitten av 1980-talet kontinuerligt experimenterat med tekniker som omfotografering av diabildsprojektioner, reflektioner i mylar och cyanotypi. Men slutligen fastnade hon för datorn, som ett verktyg för att skapa världar som speglar de tecknings- och måleritekniker hon hittade hos surrealisterna. Lusten att tänja mediets gränser kombinerat med den gedigna utbildningen vid Cranbrook, Detroit Institute of Arts, samt kurser i semiotik och feministisk kritisk teori vid Brown University genomsyrar hennes konst, där hon driver med både högt och lågt och med glimten i ögat ifrågasätter både konst och kommers.

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Som en lekfull referens till det faktum att efterarbetet är en viktig del av hennes kreativa process gav hon 1995 sin första webbsida namnet ”The Manipulator”, efter den tyska fototidningen från 1980-talet. ”Jag gillar att manipulera och retuschera mina bilder. Jag tycker inte om rena bilder”, säger hon i en intervju. Men hon har alltid insisterat på att källbilden måste vara perfekt belyst, komponerad och att uttrycket och stämningen måste vara närvarande i originalet. Efterarbetet lägger till djup och ett måleriskt uttryck men bilden man ser ligger faktiskt väldigt nära den som fångades på film.

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Jill Greenberg föddes 1967 i Montreal, Kanada, växte upp i en av Detroits förorter och studerade på Rhode Island School of Design i Providence. Efter examen 1989 begav sig Greenberg raka spåret till New York. Hon fick snart fotografera artister, intellektuella och skådespelare för tidningar som Raygun, Spin och Newsweek. Skivbolag som Atlantic, Electra och Sony Music anlitade henne för skivomslag. En vändning kom 1993, när hon kuggades i det muntliga antagningsprovet till Whitney Program for Independent Study och istället började få bättre redaktionella uppdrag. Hon insåg att om hon ville bli en oberoende yrkeskvinna så måste hon först etablera sig som kommersiell fotograf så att hon fick råd att köpa den utrustning hon behövde för att jobba med sina egna arbeten.

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

I dag delar hon sin tid mellan konstprojekt och kommersiella uppdrag. Den belysningsteknik som hon utvecklat under experimentationsåren från början av 1990-talet har lett fram till det hon kallar för ”apbelysningen” och som hon använt för att gestalta apor, grizzlybjörnar och gråtande barn. Det är dessa porträtt som skapat mest uppmärksamhet och gjort henne till en av världens ledande bildmakare.

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Utställningen visar porträtt av apor, grizzlybjörnar och en isbjörn, varav samtliga är djurskådespelare. Precis som i beställningsporträtten fångar Jill Greenberg dem på samma mänskliga sätt. Och likheterna mellan dem och oss är slående. Vi kan inte låta bli att identifiera oss med deras personligheter eller bli påminda om människor vi känner, har sett eller uttryck vi känner igen. Bilderna visar glädje, sorg, oro, rädsla, ilska och andra välbekanta känslor.

Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade verken är bilderna på gråtande barn. För Jill Greenbergs del handlade det om att uttrycka sin ilska mot Bushadministrationen och fundamentalistiska kristna grupper som får allt mer inflytande i det amerikanska samhället. Det är tekniskt fulländade studiobilder och genast frågar man sig hur hon har fått barnen att gråta. Enkelt. Ofta grät barnen av sig själva, i andra fall gav deras mamma dem en bit godis som hon sedan tog tillbaka. ”Jag tycker förstås inte om att få barn att gråta”, förklarar Jill Greenberg, ”men som mamma vet jag hur lätt det är för ett barn att börja gråta, ett glatt leende kan snabbt förändras till en förtvivlad grimas, det är en del av barnens vardag.”

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Ta dig tid att betrakta de gråtande barnen och aporna. Kanske känner du igen dig?

Foto; © Jill Greenberg courtesy of Jaski Gallery, Amsterdam

Fotografiska är en av världens största samlingsplatser för fotografi. Det är inget vanligt museum utan en internationell mötesplats för kunskap och upplevelser kring fotografins oändligt många uttryck och betydelser. Fotografiskas uppdrag är att tillgängliggöra det stora och det spetsiga. Att etablera Sverige i världen, och världen i Sverige.

Fotografiska
STADSGÅRDSHAMNEN 22
116 45 Stockholm

Hemsida; http://fotografiska.eu/

Facebook; https://www.facebook.com/fotografiska